Zanyar är författare, filmregissör och föreläsare och grundare till den då mycket omtalade tidningen Gringo. Då vi träffar Zanyar står vi inför ett krig i Europa. Vi talar om hans upplevelser och flykt som litet barn från krigets Kurdistan. I sin bok Glaspojken ger han på ett hjärtslitande vis barnets röst och ord. Hur läker vi skadorna från kriget där kulorna missat kroppen men träffat själen? Kan ett barns upplevda svek och känsla av övergivenhet av sina föräldrar även vara ett kärleksagerande, framförallt i perspektivets ljus?

Det här är ett samtal framförallt om kärlek och kraft. Om att återerövra sin berättelse. Frågorna är som vanligt många och håller det livgivande samtalet igång. Låt aldrig samtalet tystna.

För dig i skogen, på stranden, i hängmattan eller tillsammans på utflyktsfilten. Ett samtal som stannade länge hos oss. 

Sommaravslutning!

Ulrika och Reuben är varandras gäster och reflekterar över centrala delar för att mogna. De har gjort en chefsdag tillsammans som de kallar kurs mogna och reflekterar över tillstånd som hjälplöshet. Ulrika berättar om att hon just nu är behov av hjälp, men att hjälpen inte alltid blir rätt. Hur gör en då?  De talar om gränssättning och Reuben menar att livet blir lite enklare när en kan säga nej, men när han får dåligt samvete då triggas ja:et inom honom. De enas i att det är roligare med människor som säger ja. 

Vidare menar Reuben att musik är andligt för honom och Ulrika använder musik för att få vara i olika känslor. 

Det är dags att tacka alla lyssnare för en vår som inte blev likt någon annan vår och efter sommaren så fortsätter Podd Mogna med nya avsnitt om att växa som vuxen!

Att vara mogen är att se gråskalorna. Jag har varit en ganska svartvit person ganska länge och nu är jag härligt beige och grå, säger Amalia Adamo sturskt. 

Amelia har gjort en anmärkningsvärd klassresa från Italien, dotter till en hårt arbetande mor boendes i en svensk förort, till kontorist på Svensk Damtidning till journalist på densamma, via Aftonbladet, universitetsstudier och så småningom chef för ett antal tidningar. Inte minst tidningen Amelia. 

-Jag tycker att jag växer tillsammans. Inte ensam.    Amelia har varit öppen med sitt privatliv vilket inte varit något problem för henne men kanske för människor i hennes närhet. Terapi tillsammans med ett av sina barn har varit ett sätt att hela det som upplevts olika. 

På med lurarna och lyssna till kvinnan som verkligen ger uttrycket skinn på näsan ett ansikte. 

”Jag vet vad jag är bra på. Vad jag kan och det är jag trygg i. Men jag är lika trygg i vad jag inte kan. Och att det är helt ok. ”

Vi möter Petra Hinterhaner, Lokalpolisområdeschef Luleå/Boden som säger att hon allt mer börjar metareflektera över sin egen mognad. Alltså hur hon mognar. I dag är hon trygg med att stå för det hon kan och känner en acceptans över det hon inte kan och kan vila i det istället för att kompensera eller träna upp det hon inte kan. 

Petra har aldrig haft en chef som är kvinna och vill vara med att förändra så att fler kvinnor vill och känner att de kan vara polischef. Vi talar om att vara utsatt i sin yrkesprofession och vad det gör med en. Om att hantera rädsla och utsatthet. 

Men vi talar också om att alltid vara redo och om att springa längs ett köpcentrum med klackskor och brotta ned tjyvar. 

”Där ligger en del av mognaden, nämligen att man inte lyssnar så vansinnigt mycket på omgivningen utan lyssnar mycket mer på sin inre röst. Där har jag tokmognat”

Vi möter skådespelaren Annika Liljeblad. Hon berättar att hon under sina första 50 år prioriterade allt och alla andra. Då, mitt i en livskris kom hon på vad hon verkligen ville göra och vara, och börjar studera till skådespelare. Hon har sedan dess spelat i The Square, Hollywood produktioner som Black Beauty och Violet och i flera svenska serier. 

Det är ett samtal om att vara sårbar och öppen. Om att skuffa undan sin egen röst och egna behov för att sedan finna sin inre röst och bli bästis med sig själv. Om att det kan generera i att vänner lämnar och byts ut och att det i sig kan bli en renande process. 

Vi talar om modet att vara sig själv som kan leda till både inre och yttre framgång samt smärta och tvivel. 

Låt dig inspireras att gå dit hjärtat leder dig. Kanske blir det till en plats du inte kunde ana.. 

-Jag känner mig aldrig drabbad, säger Ullakarin Nyberg. Jag tänker snarare hur påverkar detta mitt liv? Hur ska jag förhålla mig till detta?

Ullakarin Nyberg, onkolog och psykiatriker som jobbat med suicid prevention de senaste 25 åren.  "Jag vet inget om döden men ganska mycket om livet. Kan vi inte jobba med det?"  kan Ullakarin säga till de hon möter i sitt arbete. 

Ett flödande samtal som rör vid mycket av det mest essentiella i tillvaron, vikten av att stanna upp med jämna mellanrum, för att våga det livet utmanar oss med, på gott och ont. Vad innebär det att äga sitt handlingsutrymme?  ⁃ Acceptans är egentligen nyckeln till allt, menar Ullakarin. Genom små omsorger menar Ullakarin att vi kan förändra förbluffande mycket. 

Håll din partner, vän eller ditt tonårsbarn i handen och lyssna med hjärtat!

Fred är ett verb!

Vi möter Agnes Hellström, journalist, författare och ordföranden för Svenska Freds sedan 2016. Svenska Freds är världens äldsta ännu aktiva fredsförening. Hennes motto är att gräva där hon står och förändra det hon kan. 

Det blev ett mycket intressant samtal. Hur är det att representera en fredsförening i tider av krig? Hur är det att förespråka fredligt handlingsstöd när i princip alla vill skicka vapen till Ukraina och kan vi alltid välja bort våldet?

Agnes berättar om att hon har stått i en storm de senaste veckorna och att det har gjort att hon har ifrågasatt sig själv och sina åsikter. Men det har också ökat hennes grunddrivkrafter som lust och ilska. 

Vi kunde ha pratat i många timmar till om detta som är så centralt för vårt välmående-det aktiva, varje-dag-arbetet för att vårda freden. 

Som alltid, många frågor och tankar att fundera över som en del av det livsviktiga medvetandegörandet. 

Fredens liljor, kära lyssnare!

Vi möter Kirsti Gjellan, humanisten som valde naturvetenskapen. Med en lång karriär som startar som industridoktorand på AstraZeneca och som fortsätter som chef och styrelseproffs i 30 år tills hon når en vändpunkt. En vändpunkt som gör att hon säger upp sig och börjar studera existentiell filosofi och psykologi. 

Vi talar om triggers och försvar men också om mod och acceptans. Om att våga vara i sig själv och notera sina känslor och problematisera dem även när de är svåra. Hur gör vi för att inte stänga av? Men vi talar också om att vara kvinna i en mansdominerad styrelse och skillnaden med att vara man i en kvinnodominerad styrelse.. 

Ett samtal som rör sig från stort till smått och högt och lågt. Ett samtal om att växa som vuxen.