Skådespelaren Julia Heveus, 29, känd från SVT-serierna Gaslight och Tystnaden, berättar för första gången hur hon blev svårt sjuk i anorexi som 14-åring. Bara på tanken på mat eller ens vatten blev katastrof.

"Det är som att någon kommer fram med en kniv. Det gick inte. Så i början blev jag sondmatad", berättar Julia när hon ser tillbaka på de sex månaderna hon var inlagd på sjukhus.

I nya avsnittet av Berätta alltid det här, väljer Julia Heveus, huvudrollsinnehavare i hyllade SVT-serierna om psykisk ohälsa, att för första gången bryta tystnaden kring hennes egen kamp med psykisk ohälsa och ätstörningar. En kamp som höll på att kosta hennes liv.

"Det var bara panikångest, skrik, gråt, slåss för ens liv", säger Julia om den här tiden.

Julia berättar om hur en bakgrund inom cheerleading och konståkning bidrog till sjukdomen, om tiden som inlagd och kontakten med Stockholms Centrum för Ätstörningar, och om hur ångest och panikångest blev ett resultat av sjukdomen. Hon berättar om att missa nian, att livet sätts på paus när ätstörningen egentligen blev ett symptom av ett tidigare trauma. Att det egentligen handlade om ett rop på hjälp, så som det ofta gör.

Samtalet lyfter större perspektiv kring ätstörningar idag: hur ideal förändras, varför antalet drabbade har ökat kraftigt och vilket ansvar idrotten och tränare behöver ta. Vi berör också vikten av att agera vid minsta misstanke att någon lider av en ätstörning och det livsviktiga att sluta kommentera andras kroppar – punkt.

Vi pratar också om det livsviktiga med ett bra stöd. Om hennes mamma som aldrig gav upp, som både var en trygg punkt och vågade konfrontera. Om hur vägen tillbaka började när kroppen fick näring och hjärnan kunde fungera igen. Samtalet inspireras ger hopp och visar mod, för ja, Julia är levande bevis på att det går att bli frisk igen. Hon berättar om sårbara stunder i livet efter tiden som sjuk när hon inte har fallit tillbaka i sjukdomen som ett sätt att hantera känslorna. Det visar att det går, att leva frisk och fri. Idag har hon inte haft ätstörningsproblem på 10 år.

"Idag är jag helt frisk och är friskare än tiden innan jag blev sjuk" säger Julia tacksamt.

För idag är det många som inte får så snabb hjälp som Julia fick. Något Julia lyfter som ett problem eftersom många som går med anorexi i flera, flera år får sämre förutsättningar att bli helt friska när hjälpen inte kommer i tid.

"Även om det bara tog ett halvår för mig att bli så sjuk, så tog det ändå fyra-fem år att bli frisk", berättar Julia.

För trots snabb hjälp är anorexi inget som går över utan professionell hjälp.

Slutligen pratar vi om vägen till skådespeleriet och dem psykiska svårigheterna som lyfts i serierna. Serierna tar upp ämnen som gaslighting. I relationer är gaslighting vanligare än många tror, men i olika grad.

"Förövaren får offret att tro att man är knäpp, galen och ifrågasätter ens syn på sig själv." Precis så blir ofta ens verklighet när gaslighting är en del av ens vardag berättar Julia, utifrån det hon fick uppleva i gestaltningen av huvudkaraktären Nora i serien Gasligth.

Ett sårbart, viktigt och hoppfullt avsnitt om mod, läkning och att våga be om hjälp.

Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid:

Ring alltid 112 om det är akut

Frisk och fri: 08–20 80 18

BRIS: 116 11

Mind: 901 01

För rådgivning: 1177

Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi kan knappt tro det själva… 300 avsnitt av Berätta alltid det här! 💜

I det här jubileumsavsnittet firar vi inte bara resan – vi stannar också upp och blickar tillbaka på året som gått.

Vilka avsnitt har berört oss mest? Vilka samtal har stannat kvar i hjärtat? Och vilka får du absolut inte missa?

Vi lyfter våra tre favoritavsnitt från året, berättar varför de betyder så mycket för oss – och delar med oss av minnen, insikter och känslor bakom kulisserna.

Och när vi nu blickar framåt, går vi in i ett viktigt år.

Under våren gästas podden av partiledare – och vi vill att du ska vara med och påverka samtalen.

Vad vill du att vi ska fråga dem?

Skicka in dina frågor till oss på TikTok eller Instagram.

Tack för att du lyssnar, delar, hör av dig och är en del av vår gemenskap.

Det här hade aldrig varit möjligt utan er.

Nu firar vi tillsammans 🥂

✨ In och lyssna NU!

Följ oss gärna på Instagram och TikTok för mer från oss 💫

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer med ett barn när mobbningen aldrig tar slut, inte ens efter skolan?

Och vad innebär det nya lagförslag av skollagen som försvagar utsatta barns rättigheter vid mobbning i skolan - en lagändring som riskerar att bli verklighet i sommar.

I det här avsnittet möter vi Richard Mårtensson Adin, författare till ”Kränkande behandling och trakasserier – Rättssäker utredningsmetodik för skola” om mobbningens verklighet idag.

Richard jobbar också dagligen med att utreda mobbningsfrågor på Human & Heart.

Idag tar mobbningen inte slut när skoldagen gör det.

Mobbningen följer ofta med hem, in i mobilen, in i ditt hem och pågår dygnet runt.

Så var börjar och slutar skolans ansvar?

Vad som händer när gränsen mellan skola och fritid suddas ut?

Idag är skolan skyldig att alltid anmäla och utreda när en kränkning av ett barn sker, just för att kunna fånga upp kränkningar och utsatta barn i tid.

Och också för att i tid fånga upp de barn som utsätter andra i tid.

Men från sommaren 2026 riskerar den lagen att försvagas, enligt ett nytt lagförslag. för att minska den administrativa bördan på lärare idag.

Om mobbningen sker utanför skoltid, även om det är klasskamrater som mobbar ett annat barn, så försvinner skolans ansvar att alltid anmäla och utreda, med det nya lagförslaget.

Kravet på att skolan också alltid måste anmäla varje gång en kränkning av ett barn sker i skolan, försvinner också. Skolan måste i framtiden enbart anmäla och utreda grövre kränkningar.

En farlig försvagning av nuvarande lagstiftning som lämnar utsatta barn i sticket.

Vad händer när ett barn ser att du som vuxen ser en kränkning, men ändå inte agerar?

Vad händer när ingen ser helheten?

Vem fångar upp barnen då?

“Det här lagförslaget innebär en stor risk för redan utsatta barn och unga”, säger Richard Mårtensson Adin.

Vi pratar också om:

– varför samarbete mellan skola och socialtjänst är avgörande

– hur enstaka händelser riskerar att missas i systemet

– varför förebyggande arbete riskerar att försvagas

– och vad vi som samhälle faktiskt kan göra

Vi lyfter även mobbning bland vuxna, vad arbetsplatser, samhället och vi alla kan göra för att motverka mobbning.

För den som drabbas av mobbning löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa och ärr för livet.

Lyssna på detta så viktiga och berörande avsnitt om mobbning, ansvar och ett Sverige som riskerar att ta ett steg bakåt i ansvar, för att hjälpa utsatta barn.

In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Du som är drabbad av mobbning - missa inte Friends viktiga hjälptelefon:

08-545 519 90

Eller maila på radgivning@friends.se

Eller för mer info besök www.friends.se

In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan läser våra programledare Frida Boisen och Tilda Boisen en ny undersökning från Forum för levande - som ger en helt fruktansvärd bild av hur intoleransen och hatet växer i vårt land.

• 81% av högstadie- och gymnasieelever instämmer inte helt att det är lika naturligt att vara homosexuell som hetrosexuell.

• 18 % vill inte bo granne med en homosexuell, bisexuell eller transperson.

• 15 % har en uttalat negativ inställning till hbtq-personer.

Nästan var femte person i undersökningen vill alltså inte bo granne med en HBTQ-person. Det tycker vi är fruktansvärt.

Vad gör den här ökade intoleransen med oss? Och inte minst hur påverkar det ökade hatet och misstron vår psykiska hälsa?

Hur många sitter där hemma och vågar inte längre komma ut?

Hur många vågar inte vara helt sig själva? Hur många försöker anpassa sig, tona ner sig, göra sig själva mindre?

I det här avsnittet lyfter vi vikten av att skapa trygga miljöer. I klassrum, på planen och i omklädningsrummet.

Miljöer där unga ska få våga vara sig själva, utforska sin identitet och känna att de duger, just precis som de är.

För sanningen är enkel: kärlek har inga ramar.

Och ändå lever vi i en värld där samkönade relationer fortfarande är kriminaliserade i över 60 länder. Det gör det ännu viktigare att vi fortsätter i demokratins spår och har en öppenhet inför alla olikheter i samhället.

Det här är ett avsnitt om värderingar och vikten av att ta ansvar.

Om att stå upp för medmänsklighet och allas rättighet.

För alla ska ha rätten att vara sig själva.

Alltid.

In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du också att terapi är friskvård?

Och att terapi såklart också borde vara en del av friskvårdsbidraget? (Precis som bowling, golf och padel).

Så är det inte - ännu. Men det vill vi på Berätta alltid det här förändra.

Idag gästas vi av en av Sveriges tyngsta personer inom friskvård: Åsa Severgårdh, VD för friskvårdsplattformen Epassi, som bara i Sverige ger friskvård till fler än en miljon svenskar.

Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Trots det klassas idag terapi enbart som sjukvård – trots att forskning och erfarenhet visar att tidiga, förebyggande samtal kan minska risken för långvarig stress, utbrändhet och sjukskrivningar som kostar både individer och samhälle mer än 49,3 miljarder, enligt Skandias årliga rapport “Hur är läget, Sverige”.

Idag definierar Skatteverket friskvård som “enkla åtgärder för att förebygga och främja hälsa och välbefinnande”, men ändå ingår alltså inte terapi som en del av dessa åtgärder.

Det är uppenbart att vi måste tänka om, och få en mer holistisk syn på hälsa och även friskvård. Något som också många arbetsgivare efterfrågar.

Åsa Severgårdh, VD på Epassi, ser ett tydligt skifte i hur arbetsgivare ser på hälsa:

– Vi ser att arbetsgivare i allt större utsträckning vill arbeta förebyggande med psykisk hälsa. Friskvårdsbidraget är ett kraftfullt verktyg för att stärka välmående, men regelverket behöver spegla dagens kunskap om hur mental och fysisk hälsa hänger ihop. Att inkludera terapi skulle sänka trösklarna och ge fler möjlighet att söka stöd i tid. Det är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av friskvårdsförmånen.

I veckans avsnitt samtalar Åsa Severgårdh med Frida Boisen och Tilda Boisen om behovet och samhällsvinsten med uppdatera och modernisera friskvårdsbidraget.

– Friskvårdsbidraget har funnits i över 35 år. Under tiden har synen på hälsa förändrats, men reglerna har inte hängt med. Kroppen räknas. Psyket gör det inte. Det är dags att uppdatera 1980-talets regelverk till 2020-talets verklighet. Det är orimligt att vi subventionerar träning för kroppen men inte samtal som kan rädda både liv, relationer och arbetsförmåga. Nu är det dags för våra politiker och ansvariga att lyssna, säger Frida Boisen.

Vill du vara med och stötta initiativet för att uppdatera friskvårdsbidraget till att också omfatta terapi?

Stöd uppropet som drivs av Meela, en av Sveriges största pyskologplattformar, Epassi, Sveriges största friskvårdsplattform och Frida Boisen och podden Berätta alltid det här.

Skriv under nu - du med - på:

https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1

#terapiärfriskvård

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder dina drömmar? Vad vill de säga dig?

Skulle vi rent av må bättre psykiskt om vi tog våra drömmar mer på allvar?

Varenda natt, när vi somnar, börjar hjärnan arbeta på ett annat sätt.

Bilder, minnen och känslor vävs ihop till berättelser som ibland är märkliga, ibland vackra och ibland alldeles otroliga.

Forskare menar idag att drömmar kan säga mycket om hur vi mår psykiskt, vad vi försöker bearbeta och vilka känslor som behöver få plats.

De kan spegla stress, oro, sorg – men också hopp, kreativitet och längtan.

I det här avsnittet dyker vi ner i det senaste inom drömforskning.

Vad vet forskarna egentligen om varför vi drömmer?

Vad kan våra drömmar avslöja om vårt psykiska mående?

Och hur kan vi bli bättre på att lyssna på det som händer i vårt inre när vi sover?

Vi pratar också om något som många psykologer rekommenderar: att börja skriva drömdagbok.

Hur gör man egentligen?

Varför kan det hjälpa oss att förstå oss själva bättre?

I det här avsnittet berättar Tilda hur hennes nya drömdagbok gett henne nya insikter.

Och vad kan hända när vi börjar ta våra drömmar på allvar?

Vi är Frida och Tilda Boisen.

Och det här är Berätta alltid det här.

Välkommen att lyssna!

Dela gärna med dig till någon annan.

Tack till våra partners Meela och Epassi - som precis som vi tycker att terapi borde vara friskvårdsberättigat.

Skriv gärna på uppropet Terapi är friskvård

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mammor. Dem som är våra stöttepelare som ger oss barn förutsättningar för ett bra liv. De som finns där med kärlek och trygghet, men också de som sätter regler och riktlinjer. Men vem ger egentligen mammorna förutsättningarna att kunna vara just det för sina barn?

Det är här Mamma United kommer in. För sex år sedan startade Anja Nordenfelt organisationen med en tydlig vision: att nå mammor som av olika skäl hamnat utanför samhället och skapa en väg in i gemenskap, kunskap och delaktighet.

Mamma United öppnar dörrar. Genom sina program bjuds mammor in till ett sammanhang där de får lära sig mer om samhället, sina rättigheter och möjligheter. Framförallt mammor med invandrarbakgrund i utsatta områden. Samtidigt skapas möten mellan mammor, organisationer och samhällsaktörer. Viktiga möten som minskar avstånd och bygger broar.

Genom att samla mammor i grupper skapas ett starkare “tillsammans”, där kunskap delas, nya nätverk växer fram och känslan av ensamhet minskar. Det är ett arbete som förebygger klyftor och motverkar ett “vi och dem”.

I avsnittet berättar Anja om hur kvinnor som deltagit i Mamma Uniteds program upplevt ökad förståelse för samhället, nya vänskaper, skratt och ett stärkt självförtroende i föräldraskapet. För många innebär det också nya möjligheter till arbete vilket inte bara minskar ensamheten utan också skapar tryggare förutsättningar för hela familjen. Möjligheten till ett jobb betyder inte bara mindre ensamhet utan även mat på bordet och minskad risk att barnen tar saken i sina egna händer och faller in i kriminalitet.

Tror du också på kraften i förebyggande arbete? Då är Mamma United ett initiativ värt att uppmärksamma. Kanske är det dags att bjuda in dem till just din kommun.

Intresserad av att veta mer? Du hittar allt om Mamma United här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du att det är svårt att ge stöd till en vän som mår dåligt?

Då är du inte ensam. Hälften av alla svenskar säger i Folkhälsomyndighetens nya undersökning att de tycker det är ganska svårt eller mycket svårt att stötta en vän som mår dåligt.

Vilken åldersgrupp tror du är bäst på att våga prata om känslor och våga fråga vännen som inte mår bra?

Kanske inte den du tror. 80-plussarna har lättast för att våga fråga, medan gruppen 30-49, Sveriges föräldrar med barn i skolåldern, har svårast att stötta vänner.

Vad tror du ligger bakom resultaten?

Vågar du ställa de tuffa frågorna?

Vilka är dina tips på hur man bäst vågar stötta en vän som inte mår bra i din närhet? Skriv till oss på instagram och tiktok så vi alla kan lära av varandra.

Berätta gärna.

Och in och lyssna på avsnittet nu, där Frida Boisen och Tilda Boisen diskuterar undersökningen och kommer med förslag på hur du kan våga bryta tystnaden och våga fråga.

Dela gärna vidare.

Mår du eller någon i din närhet dålig? Då kan du alltid ringa följande nummer:

Om akut, ring ALLTID 112

Vårdguiden: 1177

Minds självmordslinje: 901 01

Minds chat är även öppen dygnets alla timmar.

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80

Bris (för dig upp till 18 år): 116 11

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.