Den amerikanska filmen "Nürnberg" har haft premiär med anledning att 80 år passerat sedan de berömda rättegångarna mot nazityska dignitärer 1945-1946. Nürnbergprocessen innehöll bland annat åtalspunkten brott mot mänskligheten, särskilt angående Förintelsen av Europas judar. Vad innebar begreppet "brott mot mänskligheten" i Nürnberg? Hur har det utvecklats -- och hur skiljer det sig från folkmord, ett brott som infördes juridiskt 1948, det vill säga ett par år efter Nürnberg? Vad kan sägas om efterföljande rättsprocesser som Tokyotribunalen, rättegången mot Adolf Eichmann och andra rättegångar? Hur påverkas ageranden mot folkmord av att begreppet är så infekterat? Vår gäst är professor Mark Klamberg, ämnesföreståndare för folkrätt vid Stockholms universitets juridiska institution och författare till boken "Folkmord" (2025).

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åren runt 1970 migrerade ungefär 3.000 polska judar från den kommunistiska diktaturen till Sverige. Judarna fördrevs från Polen efter plötsliga statliga antisemitiska hetskampanjer. Men i Sverige välkomnades de av välfärdsstaten med bostäder, jobb och utbildning. Det kollektiva minnet av ankomsten till det nya hemlandet är i allmänhet ljust. Ändå blev flykten ett trauma för de polska judar som -- ofta efter att ha överlevt Förintelsen -- återigen hade tvingats fly från statligt politiskt hat. Tillvaron i Sverige visade sig dessutom innehålla ett oväntat problem; kulturkrocken med det svenskjudiska samhället som ofta var svår, problematisk och konfliktfylld. Henrik Arnstad samtalar med historikern Martin Englund, som skrivit avhandlingen "Vi, de fördrivna: Historiska erfarenheter hos polska judar som kom till Sverige 1967-1972", samt Paulina Sokolow, vars föräldrar flydde till Sverige från Polen 1969 (bilden visar Paulina som bäbis tillsammans med mamma Bronia).

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår sista podd av tre som granskar SVT:s succé "Sverige och kriget" ur ett historikerperspektiv. Vi samtalar om tv-seriens femte avsnitt ”Freden” om åren 1944-1945 samt för en sammanfattande slutdiskussion om seriens samtliga fem delar. Hur kommer det sig att denna imponerande produktion innehåller så många faktafel, glidningar och andra allvarliga problem? Varför förespeglar SVT att experter granskat produktionen -- trots att detta verkar ha skett enbart mycket begränsat? Hur kunde "Sverige och kriget" ha kombinerat det bländande filmmaterialet med hög kunskapsmässig kvalitet? Medverkar gör två historiker; professor emeritus Pär Frohnert vid Stockholms universitet och docent Mikael Nilsson. Samtalsledare fil.mag. Henrik Zaregon Arnstad. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.

Support till showen http://supporter.acast.com/ensvensktiger.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.